Orken kan aldrig ta slut.

Sitter i sängen och gråter, jag är så trött och huvudet värker. 
Det är otroligt ändå..att kärleken för sina barn är så stark att orken alltid finns där. Fast man inte orkar så orkar man ändå liksom. <3



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

jenniewilhelmsson.blogg.se

Tvåbarnsmamma.

RSS 2.0