Mycket fortsatta tråkiga saker händer. Och jag är grunden till allt. Nästan allt.
Säg mig någon, hur tar man sig upp igen? Hur finner man kraften att lägga ifrån sig kniven..? Vissa säger att jag är stark, jag håller inte med dem. Jag är svag och min sista lilla kraft inom mig kämpar för att stanna kvar..
Är en tjej på 25 år som bor i Göteborg med sambon Andreas och våra två barn Mathilda född 2012 och Emil född 2014. I Maj -13 fick jag diagnosen ME/CFS, vilket kortfattat står för kroniskt trötthetssyndrom och värk. Skriver om allt som faller mig in, men mestadels kommer jag nog skriva om barnen och hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Ibland är det skönt att skriva av sig, och vad är då inte bättre än en blogg? Kunna gå tillbaka till precis när man vill. Hoppas ni finner något i all glädje, sorg och förvirring :)
